Efter en tidig morgon, en väldigt blåsig färd och lite "hitta parkeringsplats vel", skrattade vi högt och insåg att vi, både mamma och pappa faktiskt är blinda. Det fanns visst ett parkeringshus med fem olika plan precis till höger om oss. Hoppsan! Haha! Jaja, vi körde ju i alla fall inte fel! Väl inne på sjukhuset och uppe på avdelningen möttes vi av en gullig kvinna som presenterade sig som Louise. Hon informerade oss om vad och hur lillemans besök skulle gå till och bad oss sitta ner i väntrummet. Vi passade då på att byta blöja och äta lite mat. En nöjd och mätt bebis är alltid trevligare att handskas med som Louise så klokt uttryckte det! Efter en stund blev vi hämtade och lotsade ner till röntgen. Nhilo-bus va käck och glad men tycke inte alls det va kul att ligga ner, stilla på rygg när det fanns flera tusen nya spännande saker att titta på så han fick lite lugnande som skulle hjälpa honom att slappna av. Så sant som det va sagt. Fem minuter senare låg våran fina på britsen med huvudet i/på en "skålad" kudde. Han åkte in i maskinen, rörde inte en min och sextio sekunder senare va det färdigt! Med en något groggy liten kille gick vi tillbaks upp på avdelningen där vi fick vänta i runt fyrtio minuter på att prinsen skulle kvickna till innan vi fick åka hem! Nu inväntar vi resultatet från bilderna som tar cirka en vecka.. Vi har världens finaste son! Så lätt, så käck och så fruktansvärt duktig! Han är rent av fantastisk! Mamma och pappa är såå stolta över dig älskling!
ooo xxx Mamma D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar